Collider – en utställning värd att se!

By | 19 januari, 2014

Jag var i London över nyår och passade då på att titta på den utställning om LHC och dess experiment som just nu visas på Londons Science Museum. Mina förväntningar var inte så höga då jag trodde att utställningen skulle ligga på sådan grundläggande nivå att jag redan skulle veta allt och CERNs coolhet lite försvinner när en har jobbat där ;) Men så fel jag hade, utställningen var riktigt intressant och hade något för alla, även acceleratorfysiker.

Utställningen började med en film om presentationen av upptäckten av Higgspartikeln. Filmen var en aning överdriven, men jag tyckte ändå att den lyckades fånga den spänning som råder kring nya upptäckter och hur exalterade fysikerna var inför presentationen. Den berättade också om att människor sov utanför seminariesalen för att få bra platser till direktsändningen från CERN då resultatet presenterades och illusterade på ett bra sätt hur fysikerna reagerade efter presentationen med att börja jobba vidare mot nästa upptäckt. Det stämde väl överens med vad jag upplevde på plats på CERN. Mycket spännning inför, men när upptäckten väl hade presenterats och världens medier var upptagna med att försöka förklara vad det var som hade upptäckts så jobbade de på CERN redan vidare. Det är typisk fysikermentalitet.

Utställningen visade en del intressanta acceleratorkomponenter från LHC. De gick att se en del av de kaviteter som användas i för att accelerera partiklarna i LHC.

LHC cavitet

På CERN har de en kedja av acceleratorer som används för att accelera partiklarna. De partiklar som ska användas i LHC åker alltså genom den här kedjan av acceleratorer och får ökande energi tills de injiceras in i LHC. De injiceras in i LHC i två motriktade partikelstrålar som sedan accelereras till den energi som önskas innan de två partikelstrålarna styrs för att krocka med varandra och experimenten börjar göra mätningar. En beskrivning av det kan ses i videon nedan.

Det visades en del av LHCs vakuumrör. LHC använder supraledande magneter vilket kräver att magneten omsluts av flytande kväve annars är materialet i magneten inte tillräckligt kallt för att vara supraledande. Eftersom vakuumröret går igenom magneten så betyder det att även vakuumröret kyls ner. I den processen ändrar röret längd och därför är det byggt på ett speciellt sätt som ger utrymme för röret att ändra längd utan att maskinen går sönder.

IMG_20140103_120603

Utställningen innehöll också flera videointervjuer med personer som arbetade på LHC. De tyckte jag var speciellt intressanta och givande. Till exempel fanns där en kvinnlig ingenjör som pratade om skillnaderna mellan fysiker och ingenjörer. Hon berättade att fysiker är drömmare som vill bygga galna saker medan ingenjörerna är realisterna som säger att det inte går och sedan bygger de det ändå för att göra fysikerna nöjda :)

Det som jag tyckte var absolut roligast med utställningen var den bild den förmedlade av fysiker och fysiken som vetenskap. Den berättade att fysiker är roliga, humoristiska människor som brinner för sitt arbete. Den skojade med den stereotypa bild av fysiker som finns och visade mångfalden samtidigt som den också förmedlade den kultur som skapar gemenskap i fysikvärlden. Det var fysiker som jobbade så mycket att de sov under sitt skrivbord, nördiga skämt och drömmar om vad som går att upptäcka. Det gjorde mig alldeles varm inombords och insikten om att jag har gjort helt rätt karriärval och att jag älskar mitt arbete var väldigt påtaglig. Jag är dock inte helt säker på om alla besökare förstod alla de internskämt som var gömda i utställningen ;)

Eftersom jag också brinner väldigt mycket för likabehandlingsfrågor var det även en annan sak som gjorde mig väldigt glad. På ett hörn (bokstavligt talat) hade de lagt in CERNs mångfaldsarbete! De hade ett exempel på en anslagstavla från CERN och se i ena hörnet, reklam för CERNs HBTQ-grupp!

CERN anslagstavla

Om det är något jag har lärt mig av mitt arbete med likabehandlingsfrågor är det hur mycket de små detaljerna betyder. Som nykterist betyder det oerhört mycket för mig att det alkoholfria är tydligt marknadsfört för att jag ska känna mig välkommen. På samma sätt har jag lärt mig att en synlig Pride-flagga har betydelse för personer som identifierar sig som HBTQ. Flaggan säger att ”här bryr vi oss om likabehandlingsfrågor och du är välkommen” så att en vet det direkt utan att en ska behöva fundera över hur folk i ens omgivning kommer att reagera när de får reda på att en är utanför de normer som traditionellt råder i samhället. CERNs mångfaldsarbete är på inget sätt perfekt (de har inte riktigt ännu insett att alkohol också är en likabehandlingsfråga…), men jag måste säga att jag är imponerad av att de arbetar med det och att det faktiskt verkar vara prioriterat. De har ett speciellt Diversity Programme som de jobbar med. Tänk om jag skulle få möjlighet att jobba med det, vad jag skulle kunna åstadkomma då!

Helt klart var det en mycket sevärd utställning. Den var bra både ur aspekten att skapa intresse för fysik bland allmänheten och att rekrytera ungdomar till fysiken. Väldigt väl genomförd science communication. Om ni har vägarna förbi London innan 6 maj tycker jag definitivt att ett besök ska prioriteras. Det finns mer information om utställningen på Science Museums hemsida.